Som svensk vet man vad man ska göra i svåra tider

När en person ofta får höra ironiska kommentarer om sin kropp, dans, sång mm börjar personen i fråga tröttna på sin situation. Jag har varit här i snart fem månader och det är tufft. Tufft som fan. Vissa dagar är klockrena, jag ska inte överdriva de negativa faktorerna och klaga i onödan. Men det gäller att behålla de glada dagarna i minnet för att överleva de svarta dagarna.

Kontraktet med kompaniet börjar närma sitt slut och det märks tydligt på alla. Ingen bryr sig längre om dessa nedvärderande, smutsiga och barnsliga kommentarerna. Stackars vår chef. Tänk vilken makt vi egntligen har! Att springa ut på scenen naken har ofta slagit mig i dessa svarta stunder. Stackars vår chef. Vi har hans liv i våra händer :)

Men!! Nu efter showen idag kom jag på vad jag ska göra åt min situation. Jag har funderat länge och det enda som skulle förbättra mina tankar är sprit. Jag ska börja supa mig full efter varje föreställning och glömma allt jag får höra och se på dagarna/kvällarna under balettklasserna, repititionerna och föreställningarna. Och jag kan erkänna att jag redan idag har börjat. Idag blev det vin, men imorgon ska jag köpa mig något bättre, något starkare. Fan vad bra allt kommer bli. Jag ska glömma bilderna av min chef som spottar när han är arg, hans röst när han skriker, hans ironiska kommentarer osv. Jag ska också glömma vad han gör om saker går fel under föreställningens tid, som t.ex. putta de dansare som dansar bredvid honom (jag är glad att jag aldrig är i närheten av honom i föreställningen), spotta och fräsa, spruta vatten på de som är på scen när han själv är ute i kulisserna......Listan blir för lång och kompliverad. Borde gå och lägga mig, kl är 3.20 och jag har tagit ett glas för mycket.

Imorgon är en ny dag med ny motivation Matilda. Tänk positivt, bara 1,5 månad kvar...... WIIIIIIIIHOOOOO

Varning för blonda peruker!

Jag har varit på den här gayklubben två gånger..... Om ni undrar varför, har jag faktiskt inget svar. För den suger.

Men lite kul var det när jag i tjejtoans toalettkö bråkade med en transa om vem som stod först. Med sitt långa blonda hår var hon ganska kaxig och trängde sig före mig. Vi tjafsade lite eftersom jag stått i kö i minst 15 minuter och blev irriterad. Ännu mer irriterad blev jag när hon pratade skit o mig med sina transkompisar, hon trodde att jag inte förstod portugisiska... Till slut gav jag mig iaf och lät henne stå före mig.

I takt till musiken började hon vicka på de kraftiga höfterna och sedan skaka på huvudet så att hennes blonda hår flög hit och dit. Hennes transkompisar tyckte nog att hon var lite snygg och cool, för de började lika hysteriskt skaka och flänga hit och dit med huvudet också. De slutade dock när blondinens peruk lossnade och landade på golvet. Hon blev såklart generad, plockade sedan upp peruken och blängde rätt ilsket på mig. Kanske för att min kalufs fortfarande satt kvar? Här är iaf ett foto på henne när hon mimar till någon skitlåt i showen.

Carnaval + Joaos födelsedag

Förra gången jag var i Lissabon besökte jag en dieselaffär, på vägen ut hörde jag någon prata svenska! Jag vände mig om och såg varifrån det vackra språket kom ifrån, en tjej var det som pratade med en kille, de var precis på väg att kliva in i butiken vi kom ut från, men eftersom jag blev helt till mig av hennes svenska ord, grep jag tag i hennes arm och sa "SVENSKA!!!!!". Antagligen sa jag det med ett psykouttryck i ansiktet eftersom hon såg minst sagt rädd ut. Jag lugnade efter en stund ner mig och sa ursäkta för att jag kanske var lite framfusig... Men det var ju faktiskt första gången jag hörde någon prata svenska sedan jag flyttat hit (förutom när Eddie och jag var i Lissabon och vi hörde ett gammalt par prata svenska).

Tjejen heter Sofie och killen (som för övrigt var norsk) heter Oskar. Här kommer iaf bilder från när jag och Joao firade karnevalen och hans födelsedag med dem och Joaos kompisar!