Igår fick min kära vän Joao komma tillbaka. Fråga inte varför, för jag vet inte. Efter en massa skit hit och dit, repititioner i onödan och samtal med den så kallade chefen är han tillbaka. För att återfå min balans och mitt välmående knatade jag idag ner till stranden. Japp, som den "surfarbrud" jag är, behöver jag få känna sand mellan mina tår, låta vinden rufsa i mitt hår och låta solen bränna på min hud. Bästa medicinen någonsin! Det är vååååår gott folk! Och Vilden är tillbaka till sitt vanliga jag!Peace love and understanding!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar